Bohuslän

Många svenskar är avundsjuka på Norge för deras fjäll och oljerikedomar, men om inte Bohuslän hade tillfallit Sverige efter freden i Roskilde 1658 hade många nog varit ännu mer avundsjuka. Bohuslän är ett mycket populärt landskap, och under sommarmånaderna mångdubblas befolkningen.

Det är framför allt landskapets kust som lockar, även om det också finns en hel del skog i landskapet, framför allt i de östra delarna. Tidigare fanns skog även i de östra delarna. De kala klippor som idag karaktäriserar den bohuslänska kusten är ett resultat av att träden som tidigare växter där höggs ned för att bl.a. användas till båtbyggen. Mycket av timret exporterades också, och skogen var en viktig näring för Bohuslän vid denna tid. När trädens rötter inte längre levde kunde de inte binda jorden, som helt enkelt rann eller blåste ut i havet.

Ranrike och Älvsyssel

Under den norska tiden var Bohuslän till en början uppdelat i två delar: Ranrike i norr och Älvsyssel i söder. Med tiden började den södra delen att kallas för Bohuslän, eller med en äldre stavning Båhuslen, och slutligen fick hela landskapet detta namn. Namnet kommer av Bohus fästning, som byggdes på Bagaholmen i Nordre älv från och med 1308. Nordre älv är den gren av Göta älv som skiljer Hisingens nordsida från fastlandet, och vid denna tid löpte gränsen mellan Norge och Sverige här. Fästningens syfte var att försvara Norges sydgräns. Idag ligger fästningen i Kungälvs kommun. Fästningen gav också tidigare namn åt länet, Göteborgs och Bohus län, som förutom Bohuslän även omfattade Stor-Göteborg. Idag ingår Bohuslän i Västra Götalands län.

Flera av de orter i Bohuslän som tidigare hade stadsrättigheter, som Strömstad och Lysekil, är idag utpräglade sommarstäder. Detsamma gäller många av de mindre orterna, och inte minst öarna, som Smögen, Tjörn och Kosteröarna. I Bohuslän finns också Gullmarn, en av Sveriges få tröskelfjordar, som är grundare vid mynningen än längre in i fjorden. Detta skapar ett unikt undervattensliv.